Radon i olika områden geografiskt
Olika geografiska områden bedöms bära olika hög risk för att mäta höga markradonvärden i bostäder och andra fastigheter. Anledningen till detta är att markradon, som är den vanligaste källan till förhöjd radonhalt, varierar med uranhalten i lokal bergart samt jordarterns egenskaper.
Uranhalten i lokal bergart
Generellt låga uranhalter återfinns i:
- Många sedimentära bergarter (som t.ex. kalksten och sandsten)
- De flesta basiska bergarter
Generellt höga uranhalter återfinns i:
- Kvartsrika bergarter (som t.ex. vissa graniter och pegmatiter, samt alunskiffer)
Notera: Alunskiffer har använts för att tillverka byggnadmaterialet blåbetong som användes mellan 1929 och 1978 för att bygga både enfamiljshus och flerfamiljshus. Dessa hus har därmed förhöjda radonhalter i inomhusluften, oavsett geografiskt läge.
Jordartens egenskaper
Jordarterns kornstorlek, porositet, vattenhalt och jordlagrens mäktighet har betydelse för vilken markradonhalt som kan uppmätas.
Radongas som bildas vid sönderfall av radium, som i sin tur bildas vid sönderfall av uran, transporteras i jordluften. Jordarter med hög porositet och genomsläpplighet, som sand, grus och grusiga moräner, innehåller stora mängder luft. Även vid en relativt låg radonhalt i jordluften innebär den stora tillgången på ”transport-luft” att dessa jordar är radonrisk-jordarter. I hus byggda på grusåsar har mycket höga radonhalter kunnat uppmätas.
Undersökningar för markradon
Kommunen ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ska upprätta översiktsplaner för markanvändningen så att boendes hälsa kan tas i bektande vid nybygge. Enligt ansvariga myndigheter ska radonsituationen i respektive kommun utredas utifrån geologiska förhållanden.
OBS! Markradonundersökningar kan användas för att uppskatta förekomsten av radonhus, men kanaldrig ersätta en riktig mätning av radon.
FAQ
Finns det områden där risken för hög radonhalt är högre?
Ja. Respektive kommun bör ha en karta som visar var man bedömer en förhöjd risk för hög radonhalt på grund av markradon.
Finns det en karta som visar radonhalter för Sverige?
Nej. Men kommuner har egna kartor som kan visa uppskatted risk för förhöjda värden som följd av uran i berggrunden.
Jag bor i ett ”högriskområde för radon”, måste jag verkligen mäta radon innan jag gör en besiktning?
Ja. Vid besiktning mäts inget annat än det radon som eventuellt kommer från blå lättbetong. Det är ingen garanti att du har hög radonhalt i ditt hus för att ditt område bedöms vara ett högriskområde. En sanering är prisvärd om den är nödvändig men onödig om du inte VET att du har hög radonhalt i ditt hus.
Jag bor i ett ”lågriskområde för radon”, bör jag mäta radon?
Ja. Höga radon halter kan förekomma även i hus i områden me uppskattad låg risk. För det första, eftersom jordluften alltid har hög radonhalt även i områden som har klassificerats som lågriskmark. Om mycket luft kommer i huset från grunden kan höga halter av radon uppstå i inomhusluften. För det andra, eftersom höga radonhalter även kan uppstå på grund av byggnadsmaterialet. Något som inte tas hänsyn till i kommunerna uppskattning av hög- och lägriskmarker.
Måste jag mäta om mina grannar har testat sina hem för radon och de inte har höga nivåer?
Ja. Skilda omständigheter kan ge skilda resultat för dig och dina grannar. Som beskrivet i svaret på frågan om det är nödvändigt att göra en mätning även i lågriskområden, så kan, bland annat, husgrundens täthet och byggnadsmaterialet variera enormt mellan olika hus.
Varför är radonhalten i mitt hem ”hög” medan i mina grannar mäter ”låga” värden?”
Det kan, till exempel, vara så att ditt hus är byggt med annat byggnadsmaterial och/eller att husgrunden i ditt hus läcker in mer luft från markjorden.
Är högt radon inomhus unikt för Sverige?
Nej. Dock innebär det kalla klimatet och den långa eldningsäsongen (officiellt 1 okt – 30 april) en större benägenhet för radonet att dras ur marken och upp i huset. Länder på sydligare breddgrader har inte samma skorstenseffekt i husen.
Vilken är den genomsnittliga nivån av radon i svenska bostäder?
Medelhalten i svenska bostäder är drygt 100 Bq/m3.